Har redan fått en del spännande kommentarer på inlägget Det här är vad en Kanspiratör är och kan göra skillnad från två dagar sedan. Ett av dom fick jag i ett DM på Twitter från en läsare, och mitt svar blev så bra så jag frågade om det var okej att publicera hens feedback och mitt svar i sin helhet här. Det gick bra:
För att en kanspiratör ska lyckas krävs det väl rimligen att h*n är omgiven av medarbetare som förmår uppskatta kanspiratörens egenskaper?
Det handlar om en typ av ledarskap, långsiktigt och mindre av att peka med hela handen.
Skulle nog skapa förvirring i vissa organisationer.
Ja, Kanspiratören har en mindre specifik roll, mer övergripande och assisterande för övriga roller i gruppen.
Idag är det många roller som snabbt fastnar i ett inifrånperspektiv, hen tappar förmågan att objektivt kunna förstå hur ens eget arbete passar in i den stora bilden. Hen övervärderar sina specifika uppgifter, löser dem inifrån sitt perspektiv istället för vad resultatet ska kunna bli till för nytta i nästa led.
Ungefär som politiska partier låser in sig till att det bara är deras egna lösningar som gäller, endast den egna lösningen kan lösa.
Kanspiratören hjälper till att förstå att olika perspektiv delar samma mål. Rollen ser helhetsbilden, vad olika delroller bidrar med och händelseförloppen som lett fram till utmaningen som behöver lösas för att resultatet skall leda fram till något användbart för målgruppen.
Kanspiratören passar väldigt bra in där det finns förståelse för att vi behöver innovera oss framåt i samhället, att många små förbättringar tillsammans leder till bredare och långsiktigt hållbarare lösningar.
Kanspiratören är också duktig på att improvisera, att se möjligheter där andra, av lång invand vana, för snabbt och lätt kör fast sig i riskerna, problemen och felen dom ytligt och instinktivt ser.
Kanspiratören är min idé, ett tankeexperiment för att hitta sätt att luckra upp hur vi idag kontraproduktivt motarbetar varandra därför att för många för lätt fastnar i debattera risker istället för resonera om möjligheter.
För få förstår idag att relativt sett kan var och en av oss nästan ingenting.
Om fler börjar förstå det så tror jag vi kommer bli bättre på att lyssna och respektera varandras erfarenheter och kunskaper.
Är mycket det jag tror och hoppas på att Kanspiratören kan bidra till.
2020-05-29 17:07
Väldigt intressant text
2017-07-31 22:57
”Kanspiratören är också duktig på att improvisera, att se möjligheter där andra, av lång invand vana, för snabbt och lätt kör fast sig i riskerna, problemen och felen dom ytligt och instinktivt ser.”
Lite motsägelsefullt att en person har både invand vana men också ser ytligt, eller vad anser du? Vad jag märkt under mitt yrkesliv är det just de med lång vana/erfarenhet man måste lyssna extra mycket på när det kommer till risker. Har man inga betryggande svar eller lösningar är folk svårfrälsta och kommer troligen motarbeta lösningen man föreslår. Min erfarenhet är ganska begränsad till offentlig sektor som lyder under lite speciell lagstiftning och omständigheter. Om man inte följer dessa är allt kring Transportstyrelsen ett hyggligt varnande exempel.
En annan tanke: Låter som en hård utmaning att vara anställd i den organisation man kanspirerar inom? Är det externa konsulter du tänker på möjligen?
2017-08-01 11:48
Tror du delvis missuppfattade den meningen Marcus. Det jag beskriver är dom personligheter som övervärderar riskerna och minskar möjligheterna. Som under lång tid tränat sitt tankesätt till att identifiera riskerna och varför något inte, utifrån deras existerande kunskap, kommer fungera. Det är ofta dom som är snabbast höja rösten på möten, och därmed till stor del sätter tonen. Dom här personerna använder främst den Daniel Kanheman beskriver som det snabba och automatiska System 1 när dom tänker,
Personer som däremot först tar sig lite tid att fundera om vad förändringen kan leda till, som anstränger sig mer att försöka förstå vad och vilka möjligheter och förbättringar som förändringar kan leda fram till. Dom använder System 2, det långsammare och mera analytiska tänkandet.
Är viktigt att inte likställa att lång vana och erfarenheter automatiskt leder till bättre och mer användbar kunskap och kompetens. Har man lång vana att först identifiera och snabbt peka ut risker, att vara den som ventilerar om varför nya idéer troligen inte fungera. Då har man tränat upp sig att tänka så, och ju mer man tränar sig till det desto mer automatiskt blir det tankesättet (System 1).
Jag tror mycket väl att som Kanspiratör så kan man både vara anställd och konsult. Det beror helt på vilken organisation det är och vad den sysslar med i sitt dagliga arbete. Men jag tror också att för utvecklas som Kanspiratör så behövs det omväxling, att inte arbetsdagarna blir till upprepade rutiner. För då riskerar förmågan tänka i nya banor att minskas.
”Om man inte följer dessa är allt kring Transportstyrelsen ett hyggligt varnande exempel.”
Vad som blir allt tydligare kring den här skandalen är att både Statsminister Stefan Löfven och inblandade ministrar saknade egen kunskap och kompetens förstå vilka nya krav digitaliseringen av samhället ställer på dom. Deras försvar och ursäkter visar tydligt hur dom begränsat sig själva till rätt föråldrade strategier och arbetssätt inom regeringen.
Vi ser också att, framförallt, Stefan Löfven får applåder för den krishantering han lyckades genomföra. Det är intressant, för det kan tolkas som att han är van att krishantera, att han är en expert på krishantering efter att ha fått träna på det många gånger.
Men, eftersom vi också nu förstår mer om att det troligen är Löfvens ledarskapsbrister, hans sätt att leda regeringen, som på många sätt starkt bidragit att skandalen under så lång tid fick hålla på, så blir det intressant.
Det innebär ju i så fall att Stefan Löfven själv har bidragit till att skapa den kris som han så bra lyckades reda ut.
Man kan säga han är expert på krishantering, men brister ordentligt i framtidsorienterat ledarskap!