Idag lever vi i ett nästan fullständigt mediekaos, där vi översköljs av information och påståenden som gjort det näst intill omöjligt att själv filtrera vad som är falsk eller sant, vad som är ogrundat tyckande och vad som är baserat på solid fakta. Som medborgare och mediekonsumenter har vi det ytterst svårt, med den lilla tid vi har över efter våra egna liv i vardagen, att lita på framförallt den nyhetsrapportering som idag bombarderar oss för att kräva vår uppmärksamhet om något nytt som hänt.

Under rubriken Fastnat i ”Att något hänt” skrev jag redan för två år sedan i inlägget Vad menas med granskande och grävande journalistik?:

Istället för att ta reda på varför något utvecklats till ett att och därefter berätta om dom bakomliggande orsakerna och hur det kan komma att påverka oss i framtiden, så har man istället valt den enkla och snabba vägen. Vägen som ger klickvänliga rubriker och således läsar-, lyssnar- och tittar-siffror som bekräftar ens inflytande och således marknadsandelar.

Receptet är lika enkelt som dåligt:

  • Skuldbeläggning och publik hudflängning!

Det handlar helt enkelt om att hitta någon som är skyldig till ”att något hänt” och sedan krama ut så mycket som möjligt av situationen man då själva skapat.

Personligen har jag svårt att se, på det stora hela, att det blivit bättre sedan dess.

Inramningseffekten och faktakoll

För att bättre begripa hur det kunde fortsätta utvecklas så, så behöver vi titta bakom massmedias rubriker och hur det som basuneras ut, även i sociala medier, snarare förstärker det felaktiga än hjälper till så att fler förstår vad det handlar om.

George Lakoff är en amerikans kognitiv lingvist som under årtionden forskat om hur vi människor använder språket utifrån hur hjärnan fungerar. Han har nu klivit fram i rampljuset för att belysa hur Brexit och Trump kunde hända, och om varför — trots den enorma mängd lögner Donald J. Trump sprider — det fortsätter utifrån den agenda och strategi Trump och hans surrogater sätter. Alltså varför Trump gång efter gång lyckas ta bort fokus från det som hotar hans ställning: Genom ogrundade beskyllningar och rena lögner.

I klippet nedan från CNN ger George oss en kort beskrivning om vad det handlar om och vad vi behöver göra annorlunda:

I det här längre föredraget får du en gedigen beskrivning på vad inramningseffekten handlar om, hur Trump använder den och vad vi behöver göra för att sluta falla i den fällan:

Med den osäkerhet som råder i omvärlden så är det inte lätt att sålla fakta från ogrundade påståenden och rena lögner. Det kräver att vi investerar lite av vår egen tid på att göra oss klokare. YouTube-klippen ovan tar under en timme att titta igenom, men dom kommer att ge dig bättre användbar kunskap för resten av livet.

För att motverka den allt för påtagliga stressen, dagens samhälle skapar, så behöver vi lära oss att ta det lugnare, ge oss själva mer tid att fundera om vad det egentligen handlar om. Vad vi behöver göra är att:

  • Skynda långsammare och tänka efter mer före.

Med lite övning så kommer vardagslivet att undan för undan bli lugnare och för dig mer givande.

Exempel på dålig vardagsinramning

I Brian Little’s TED-talk, som jag skrev om i Så kan vi lära oss fungera och utvecklas bättre tillsammans, nästan hela tiden, beskrev han en händelse som väldigt bra illustrerar hur inramningseffekten ofta även förekommer i vardagen, i våra arbeten. Det sker mycket utifrån hur vi stereotyperar andra för att det förenklar vår egen framfart.

Lyssna efter då Brian säger ”He is an asshole!” så förstår du bättre hur vanligt det här fenomenet är.

Tre tips:

  • Var källkritiskt. Bilda dig en uppfattning om den som publicerar, vilken/vilka dom är och om deras ”story” i sin tur bygger på annan källa.
  • Försök bättre förstå händelseförloppet och sammanhanget i det som händer. Framförallt är detta viktigt då det mesta av medias rapportering fokuserar på att något har hänt. ”Att något hänt” är konsekvensen av tidigare händelser, det är resultatet av att tidigare händelser börjat spåra ur och till slut blivit ohållbart.
  • När du bättre förstår hur och varför något har inträffat och kan sätta in det i ett rättare sammanhang så är det också viktigt att fundera om vad som kommer hända nu. Alltså, vad kan det som hänt leda vidare till om rättare saker börjar göras. Ett enkelt sätt är att fundera utifrån frågorna:
    • Vad leder detta till:
      • För mig?
      • För andra?
      • För samhället?

Bonusläsning – Från Tim Berners-Lee, mannen som uppfann webben

Tim Berners-Lee: I invented the web. Here are three things we need to change to save it ger Tim sin egen analys om vad webben har utvecklats till efter dom 28 år som gått sedan han först presenterade sin idé. Artikeln är väl värd läsa och ger mer förståelse om vad det här inlägget handlar om, och ger värdefulla råd om hur vi behöver tänka och göra om för att tillsammans kunna bygga om till den öppna och användbara webb vi vill ha.


Läs mer: